Vägra barn - rädda miljön?!?
Camilla Henemark uttalar sig i Aftonbladet om att hon inte vill ha flera barn för att jorden redan är överbefolkad och har begränsade naturresurser. Maria Wetterstrand (mp) besvarar hennes argument med att barn är det mest fantastiska man kan uppleva och att det är barnen som gör jorden värda att rädda.
Yeah, okej:
1) Jag ser Camilla som saklig i sitt argument, det vill säga - för många människor, för lite resurser, detta är mitt ställningstagande. Men varför måste Maria pådyvla diskussionen att barnen är det mest fantastiska man kan uppleva?
... Det är väl knappast ett motargument och knappast något som är generellt gällande?
Jag tror säkert att det finns föräldrar därute (och människor utan barn) som absolut inte skulle ställa sig bakom det uttalandet.
2) Alltså jag tror inte att Camilla menar att alla ska sluta skaffa barn utan att vi ska ta hand om de barnen som finns i världen. Och att resurserna inte ens räcker till det. Varför skaffa biologiska barn då?
Ens barn är ens barn. Ett adopterat barn är lika mycket ens barn som ens biologiska. Kärlek som kärlek.
Personligen gillar jag detta argumentet. Inte för att jag ser det som vinnande (eller inte), utan för att det ska bli kul att droppa det i nästa oundvikliga skaffa-barn-diskussionen som folk inte kan låta bli att ta upp hela tiden.
Stureplansprofilerna nekade till prövning
Stureplansprofilernas fall tas inte upp av Högsta Domstolen. Dagens bästa nyheter!
... Förutom det faktum att jag lyckats städa, laga dammsugaren samt äntligen lyckats föra över mobilbilder till Macbook:en direkt med Bluetooth (mitt mobilprogram fungerar inte på mac så har inte kunnat använda kabeln på det hederliga gamla vanliga sättet).
Forever in debt to your priceless advice
Den här dagen suger. Hästpung. Kändes redan tungt att gå upp imorse. Släpade mig till datorn och slängde iväg ett meddelande till min handledare som ställde in mötet imorgon. Jag har inte hunnit arbeta med uppsatsen i helgen så det kändes onödigt att gå dit och diskutera samma text som förra gången.
What to do today?
... Står i valet och kvalet mellan städning och träning. Borde egentligen träna som en kompensation för fettorgien igår men jag vill inte.. alls...faktiskt. För då måste jag äta något bra och energirikt och sedan hoppa runt i två timmar helt otålig och sedan träning (som kommer kännas underbar när jag väl är där) och sedan hem och laga något proteinrikt och mättande och sedan dusch och sedan kommer jag vara supertrött men superren och ha (skön) värk i benen.
Om jag väljer att städa kan jag med (halv-)gott samvete gå runt i myskläder hela dagen men då måste jag faktiskt städa hela dagen också, vilket jag inte heller har någon lust med alls. Å andra sidan ser lägenheten ut som ett kaosområde och jag har ju faktiskt köpt lim för att kunna laga dammsugaren.
Apropå limmet (som är ett tvåkomponentslim) - om man nu ska ta lika mycket av varje komponent, varför är tuberna olika stora och därmed innehåller olika mängder? RIP OFF!
Dagens humör mätt i tonårsångest:
Nirvana - "Heartshaped Box"
(... Hur kommer det sig egentligen att många i min ålder och uppåt ser sin ungdomstid så präglad av Nirvana?)
Bloggdesign och bakfylla
Sitter hemma hos M och ser att min bloggdesign ser väldans knepig ut. Rubriken är större och allt är inte på samma rad och stilen vette sjutton vad den ska föreställa. Vi har dock inte samma webbläsare: han (pc) - mozilla firefox och jag (mac) - safari. Ser min design bara bra ut i Safari eller är det bara hans dator som är elak?
Underbaraste slappisdagen idag för nyladdning av själsliga batterier:
Frukost: Ostbågar, cola
Frukost 2: Pizza med vitlöksås, cola
Mellanmål: Vatten, cola
Middag: Cheezeballs, cola
... Fettchock!
Underbaraste slappisdagen idag för nyladdning av själsliga batterier:
Frukost: Ostbågar, cola
Frukost 2: Pizza med vitlöksås, cola
Mellanmål: Vatten, cola
Middag: Cheezeballs, cola
... Fettchock!
Happydrunk - konsekvenserna
Jag, Nancy, avsäger mig allt ansvar för att eventuella vädrande av åsikter och handlingar genomförda efter kl. 21.00 igår fram tills 03.00 igår natt. Jag skyller allting på alkoholen och allmän galenskap.
Konsekvenser:
... Bakfylla med illamående och ett väldigt ömt knä med ett charmigt blåmärke. Minimal ångest för min cider- och vinframkallade frispråkighet.
Nej alltså, det var en riktigt rolig kväll, bästa på länge och jag skulle göra om det anytime.
Konsekvenser:
... Bakfylla med illamående och ett väldigt ömt knä med ett charmigt blåmärke. Minimal ångest för min cider- och vinframkallade frispråkighet.
Nej alltså, det var en riktigt rolig kväll, bästa på länge och jag skulle göra om det anytime.
Nothing special Friday
Vissa dagar är bara klockrena. Det finns liksom ingenting ont att uttala sig om. Som idag, gick runt i stan med A och slösade pengar på viktiga pryttlar till min outfit imorgon och lyckades hitta ett par stövlar (overknee) för en fruktansvärt billig penning. Trots kackerlackigt mycket folk i stan gick det ändå bra tills jag träffade syster vid fyra och vi åkte hem till henne och far och åt god middag och sorterade fotografier inför en fotokalender vi ska beställa till farmor och farfar. Sedan vidare hem till mig med älskling och vuxnande fasoner som ost och kex med te.
Har inte arbetat ett smack med uppsatsen idag (förutom runtringade till eventuella deltagare) och massa mera mailutskick. Så jag antar att det gills (lite). Ska läsa in mig på mer tidigare forskning i helgen.
... Men nu: varm säng och pojke.
Favoritbloggarna - rena heroinet
Att det är beroendeframkallande att skriva en blogg är glasklart, för stort engagemang leder till galenskap och jag har läst flera gånger på bloggar hur personerna ifråga ändrar på sina vardagsrutiner till något som låter bättre att skriva om.
Anyways, det riktiga knarket för mig är snarare alla det där bloggarna som man kollar in varje dag, minst lika viktigt som att äta frukost och ta på sig kläderna. Folk skriver om det mest personliga och lurar in läsarna i deras liv och naturligtvis blir man helt hooked. Som en dokusåpa, fast mer legitim och snaskigare, det är ju annat när det är "äkta" och "vanliga" människor. Inte sådana som fejkar vadsomhelst framför kameran.
För ett tag sedan tog jag bort en blogg från favortlistan för att jag tyckte att personen ifråga blev helt knäpp till slut och vädrade lite tråkiga åsikter som inte föll mig i smaken. Räknade dock inte med abstinensen - även om jag tycker personen är dum i huvudet är jag fortfarande sjukt nyfiken på de senaste posterna.
Avvänjning?!
Är önskan om barn starkare än kärleken?
Det tycks som så. En grupp artiklar på Aftonbladet tar upp män som vill ha barn och som lever med kvinnor som inte vill det. Många av dessa män beskriver en förtvivlan kring att inte bli biologisk pappa och hur känslorna svalnar ju mer kvinnan säger nej.
Artiklarna tar upp att barn ska vara en kompromiss och ett gemensamt beslut i ett förhållande men att om hon säger nej så är det nej. Mellan raderna ska man tydligen förstå hur synd det är om mannen ifråga. Men jag förstår inte det konstiga i det, alls. Huruvida en kvinna vill föda barn är hennes beslut då det är hennes kropp som kommer bära det. Ledsen liksom, taskigt läge.
Sedan kan jag tycka att de faktiskt får skylla sig själva lite, träffar man någon som inte vill ha barn är risken väldigt liten att denne ändrar sig om beslutet är allvarligt menat. Jag vet inte riktigt om jag tror på en biologisk klocka lika mycket som en social konstruktion av "normalitet" och familjeångest, men när man väl avsagt sig den gröten är det ett beslut för livet. Och jag ser inget konstigt i det.
Abort
Nedanstående inlägg gav bränsle till en förlängd kommentar-diskussion som närde lite reflektion och skrivlusta.
Många håller inte med mig, men jag tycker att abort inte är någon komplicerad fråga. Fri abort is the way to go. Jag är helt för även sena aborter (idag kan sena aborter tillåtas, efter särskilt tillstånd, till och med v. 22). Abortmotståndare brukar förargas över detta då det faktiskt har räddats barn från och med detta datum.
Man skulle kunna debattera kring att huruvida dessa barn får ett fullvärdigt liv eller inte - det finns forskning som tyder på många av barnen ifråga får tampas med komplicerad fysisk och psykisk problematik senare i livet. Det finns dock sådana som överlever och får ett fullgott liv.
För mig är dock detta egentligen inte relevant, för jag ser som så att kvinnans rätt till självbestämmande kommer i första hand. Hon lånar ut sin kropp och livmoder till ett foster som sedan blir ett barn - att hon blivit befruktad innebär inte att fostret ifråga äger hennes kropp och att dess väl och ve kommer i första hand.
Att ge liv är en rättighet - ingen skyldighet. Man ska inte tvingas att föda ett barn som man inte vill föda. Man ska inte heller ges skuldkänslor å alla barnlösa pars vägnar - med det resonemanget skulle alla som har två ben ges skuld å alla amputerades vägnar.
Jag anser inte heller att några skäl till varför man inte ska få göra abort finns. Även om det handlar om en olycka, karriärval, familjeplanering eller bara allmänt vårdslöshet. Fri abort är fri abort för alla, inte bara för de som har motiveringar som folk anser som legitima och särskilt hjärteknipande.
Abortmotståndare vill gärna få kvinnor som genomgår en sen abort att framstå som slapphänta slampor som skrapar med lättja och som ser abort som preventivmedel.
... Alla som genomgått en sen abort - det vill säga en skrapning, vet dock att detta inte är metod som används om och om igen för att man är för lat för att trä på en kondom. En skrapning är en ohygglig upplevelse. Men inte jämförbar med att tvinga kvinnor att föda fram barn som de inte vill ha.
Pink is the new shit
Två saker ger mig den spark i röven jag behöver för att ta tag i sådant som man måste göra: tentapluggande och att ha tråkigt. Aldrig har min klädkammare varit så sorterad och organiserad som när stora tentor stundar. Och jag har aldrig pluggat mer noggrannt och effektivt än jag när jag jobbar natt och TV-shop är det enda som flimrar på tv:n.
Helgens nattsudderi och obotlig tråkighet ledde till att jag plöjde igenom två viktiga böcker för min uppsats och gav mig en chans att skissa och fundera kring min outfit på FPP (lördag). Förr i tiden (läs: två, tre år sedan) bar jag aldrig samma outfit två gånger och hade outtömlig fantasi när det kom till smink, hår, skor och kläder. Den senaste tiden har jag dragit på mig vad som funnits i min välfyllda klädkammare (vilket oftast varit korsett, lackkjol och lite halvroligt smink samt gorgeous shoes).
Men denna gång slår jag på stort och tar inspiration från underbara Gwen (som nästintill en mindre anorektisk Angelina är en av de vackraste kvinnorna i mitt universum):
No doubt - "Ex girlfriend"
...Pink is the shit med andra ord. Som vanligt är jag mer intresserad av sminket än någonting annat.
Att jag sällan (läs: aldrig) bär rosa i någon form (möjligtvis läppglans) gör det hela roligare. Det plus att jag hittade en kolsvart billig päls(fusk!)bolero på HM idag som kompletterar min svarta lackklänning som ett lavemang i en 90åring makes my day, so to speak.
Mindervärdeskomplex
Jag har inte dåligt självförtroende. Förutom enstaka mens-relaterade tråkiga tankegångar har jag bra självförtroende. Detta brukar även vara sant när det kommer till mitt akademiska självförtroende. Jag känner mig allmänbildad och jag känner mig påläst. Jag har en elitisktisk ådra (gentemot den grå massan) framfödd av fyra (och snart ett halvt) års universitetsstudier som kanske inte är helt igenom sund men som är under kontroll.
Vad jag dock saknar är att kunna se på mitt eget arbete med objektivitet. Jag behöver jämförelser för att jag ska hålla mig på rätt spår. Jag klarar av att sporra och peppa mig själv men min inspiration och lust kan ibland leda in mig på helt avvikande spår. Kort sagt, jag behöver feedback av en handledare som jag inte träffat än. För just nu har jag för många tankar och mår illa (mentalt) av tanken att behöva skicka in mitt utkast för att sedan kastas till vargarna (bildligt talat).
Zombie
Natten var lätt men tröttsam. Jag fick knata omkring i cirklar från halv tre innan jag kom över klockan tre, då jag vanligtvis blir så trött att jag blir hyperpigg. De som jobbade på kvällen hade käkat kladdkaka till kvällsfika och det fanns en bit kvar som jag proppade i mig och fick världens sockerkick. And then the night went on. Nattjobb är fruktansvärt lätt egentligen. Tror att jag definitivt att jag skulle klara det på heltid. inte dock inom vården, som är en fruktansvärd underbetald bransch.
No sugar for me please
Alltså, på grund av min mintchoklad-addiction har det blivit lite mycket socker på sistone. Vilket egentligen är väldigt "out of character" för jag har alltid varit mer för fett. Smält ost, pizza, fetaost, pommes, ostbågar, klyftpotatis, vitlökssås is some good shit. Visserligen är jag generellt en chokladfantast men jag väljer lätt bort choklad om jag får en flöttig pizza med viktlökssås.
Ska dock försöka skärpa mig (lite iallafall) och undvika socker (i möjligaste mån). Fat is good, sugar is bad.
Apropå sugar, var hemma på kort besök hos Elina idag och snackade skit och försökte mitt i all min uppsatsångest vara social. Maybe it worked, a little anyway. Tösabiten hade rensat ut skåp och förråd så jag fick en goodie-bag med mig hem: två fina röda vitprickiga kuddar till soffan, schampoo och serum (frisörprodukter), två påsar taco/soja-färs samt en bunt riktigt gamla timlistor som jag aldrig lyckas ta med mig från jobbet och som hon av ren barmhärtighet hade bärgat hem till sig och sedan glömt bort.
... Bestämde även att jag ska sminka henne när hon ska på bröllop i december. Ser fram emot det - jag gillar att pyssla med folk!
Väl hemma knåpade jag ihop min efterlängtade problemformulering och halva metodavsnittet och åt smörgås. Jag antar att jag ska tacka min lyckliga stjärna för att jag kom utanför dörren idag (tränande) istället för att sitta med näsan i böcker eller fast framför datorn 24/7. Yej mitt spännande fucking liv!
What is ladylike?
Storm Large - Ladylike
Tv6 visar ju Rockstar igen och jag började komma ihåg hur mycket jag gillade Dilana. Insåg igår också att Storm var riktigt bra hon med, i synnerhet i ovanstående låt - som hon tydligen skrivit själv. Att varken hon eller Dilana vann är ett mysterium.
Anyway, it's a good song.
Har hunnit äta frukost och ska snart pallra mig iväg till träningen. Vaknade imorse av lillkissan som låg och buffade på mig. Min lilla vildkatta tycks ha funnit sin plats ordentligt och släppt mycket av sin rädsla och är väldigt kontaktsökande. Är en helt annan katt med andra ord. Good shit.
Alltså ansiktsuttrycket bruden har sekunderna innan hon öppnar munnen. Det är som om hon förvandlas till en helt annan människa. Ett jävla litet krutpaket.
Dilana - Lithium (encore)
Medicinen tryter
Har handlat mat och konstaterat att att vårdcentralen fuckade till min receptförnyelse. De lade in den gamla doseringen, som är två år gammal. Som jag var tvungen att ta ut för jag har slut på medicinen. En förpackning av den här styrkan kommer att räcka i två veckor istället för tre månader. Lovely. Får ringa och klaga. Det mystiska är att de bara fuckat till ett av min recept med den gamla styrkan medan de andra två var korrekta.
And no, jag går inte på någon slags psykofarmaka. Alla hästar står inne i mitt stall och tomtar partar fritt uppe på mitt loft. Jag är bara begåvad med infekterade luftrör och har astma.
This day is going down the drain.
You say that things change, my dear
Jag är världsbäst på att bygga upp krav och förväntningar på mig själv. Mina förväntningar på uppsatsen har varit skyhöga och när jag nu börjar brottas med alla problem skär det sig med min handledare (som jag inte ens har träffat än). Fick ett mail idag som fick luften att pysa ur min orkesballong. Jag överreagerar säkert.
IDAG:
- Skulle tränat men skiter i det. Jag vill inte ha folk omkring mig just nu.
- Hämta ut medicinen.
- Promenad. Behöver egentligen motion och promenader är ett bra asocialt alternativ.
- Handla (Kattsand, middag)
Naturligtvis blir jag gladare av att lyssna på Tori.
Without the kiddies - children aren't my thing
Utekvällen igår gick riktigt bra, jag hade roligt, trots att RB har sloppat happyhour, the PAIN, the PAIN och stället var fullt med sleazerockare. Gav Martina en flaska vin i present (vuxenpoäng) för jag hade noll inspiration till presenter och resonerade att alkohol alltid är behövligt!
Hennes vänner var också trevliga men när vi kom in på barn med en av dem (hon sade att hon längtade efter familj) och jag sade att jag inte hade några planer på något sådant blev naturligtvis diskussionen hetare. God, jag kommer aldrig förstå över hur människor tycks ta så illa upp över att jag inte vill ha barn. Och alla dessa oändliga varför-frågor och guilt-trips. Som om man inte kan bestämma sig för ett annat liv utan blöjbyten, tonåringar och ständig mamma-ångest vid 23 års ålder om man nu kan bestämma sig för att man vill ha allt det där - vid samma ålder.
Men det värsta jag är ändå när frågan kommer upp om jag inte är elak mot min partner. Hur exakt är jag elak?
Genom att inte använda en inbyggd del av mig till reproduktion? Varför skulle det vara solklart att min partner vill ha barn? Måste jag vika mitt livsval inför personen jag älskar för att det är the right thing to do - för att jag är kvinna?
... Galenskapen fortsätter när jag säger att personen i mitt liv just nu kanske inte finns kvar om 5, 10, 20 år (vår relation kommer inte att hindra honom for life att skaffa minikopior om det verkligen är vad han vill).
Detta är evigt gällande, jag gör inga aspirationer med någon pojkvän att leva ihop for life and ever and ever. Jag tror fullt och fast på att det släpper lite på pressen i relationen, jag vill inte lura mig själv eller någon annan och har starka tvivel om att det verkligen finns någon som man kan spendera resten av sitt liv med och fortfarande ha den sortens förhållande som jag vill ha.
Dummaste följetongen är också huruvida man vill vara ensam när man är gammal. Que?
Jag har jobbat på äldreboende, jag vet att barn inte är någon garanti för att få besök eller vara uppskattad. Finns det verkligen en sådan stor rädsla att inte vara gammal och ensam att man skaffar massor med telningar och genomlider minimum 18 år av uppfostrande för att slippa det?
Och så tycker folk att jag är konstig.
... Efter en iskall promenad hem från centrumet föll jag i sängen ovanpå en varm och underbar pojke som övertygar mig att det vi har inte behöver ändras på.
Fattig(are) student
Har ägnat större delen av förmiddagen fram tills nu med att leta böcker och vetenskapliga artiklar till uppsatsen. Har hunnit med att ventilera lite frustration också kring handledare och gruppträffar med E via msn.
... Byggde dock upp en annan sorts frustration under mitt letande - att vissa artiklar är helt omöjliga att få tag på och att så få av de böcker jag vill ha finns på biblioteket. Så jag slängde in en beställning på Adlibris på för mycket pengar. Tröstar mig med att jag inte behöver äta (haha) och att öl är överskattat.
Happy birthday
Idag fyller Martina år och lite firande står på schemat. Yej her and yej beer.
(M & Moi på Rb)
Roxanne
Dilana (Rockstar) sjunger en grym version av Roxanne (...yes I am obsessed):
