The Rants And Moans Of Negative Nancy

Well behaved women rarely make history.

Anorexia har ALLT med mode att göra!

Hur har man kunnat undgå nedanstående annons? 

Jag tycker den är vidrig, helt jävla vidrig! 

Men syftet är väl gott, (antar jag) dvs. att den används för att väcka debatt om modebranchens skuld  till att allt fler faller offer för sjukdomen.

Har sett videoklippet på aftonbladets hemsida och kilckade idag in på en artikel som behandlade bilden. Zoomade direkt in på slutkommentaren i artikeln:

"Toppdesigner som Giorgio Armani, Domenico Dolce och Stefano Gabbana slår tillbaka:

- Anorexi har inget med mode att göra."

 

Det är ungefär på samma intelligensnivå som att säga att sjukhusbranschen inte har något med sjuka människor att göra. Anorexi är ju för fan mode! (Bildligt talat.)

Modeller svälter sig själv för att passa på catwalken och modeller dör på catwalken. Dö ung och lämna ett snyggt lik. Media kan inte riktigt bestämma sig för om de ska hylla det supersmala idealet eller inte. 

Skvallertidningar är fyllda av artiklar som först fördömer pinnsmala kändisar (som Keira Knightley och Nicole Richie) för att i nästa sekund hylla dem i ett modereportage. (Helt rääätt look inför våren!)

Eller först hur man bygger upp självförtroendet och sedan hur man bantar fem kilo på en vecka. Jävla hyckleri!

Och det är ett jävla hyckleri av modebranschen att förneka att anorexi har något samband med mode. Det är bara att titta på ANTM och kolla när de går på go-sees och designarna nyper i deras obefintliga fläsk och säger att för catwalken är hon allt lite för rund för. 

Let's face it, benknotor är inne och det är bara att lyssna på sin omgivning för att inse att vikten är allt människor tänker på. Hörde ett par gymnasietjejer diskutera varandras rumpor idag på ICA samtidigt som de köpte nutrilett till lunch istället för att äta på skolan. 

Kropp är det enda som finns i folks huvuden. Tyvärr. 

Foto: All over press

Har vi alltid haft sjuka skönhetsideal då?

Jag är benägen att säga ja med ett tillagt tyvärr. 

1700/ 1800-talet var kvinnorna insnörda i korsetter och hade getingmidjor. Blekhet var också inne och kvinnorna åt kol och damm för att se så sjukligt bleka ut som möjligt.

Ett par lekmannareflektioner är dock att kvinnors ideal generellt verkar bygga på ansträngning. Bantning, träning, sminkning, höga klackar. Bilden av en "stark" kvinna är en kvinna som knappt kan gå och som måste bättra läppstiftet varannan halvtimma. 

Vad vi uppfattar som åtråvärda och maktfyllda kvinnor är femme fatales som styr med kropp och byst i.

Som om starka kvinnor inte kan vara starka utan alla attiraljer. 

För då är man flata och då vill ingen man ha en och att vara attraktiv för det manliga könet är viktigare än att andas för syre bekräftar en inte och syre ger en ingen status (det är INTE status att vara singel) och syre ger en inte barn. 

Har mött en normalrund 4-åring som sade att hon inte kunde äta glass och ville träna för att hon var för fet... Upp till kamp!

Ord och inga visor! Skitbra! Stort tack för dina mycket läsvärda inlägg.

Lizenka: Vidrigt!
Hosanna: Thanks :)

Frågan är väl hur det ska gå att få bukt med detta problem. Hur går det att effektivt påverka unga kvinnor så att de inte nappar på detta vansinniga ideal?