A bad burn

Tack vare impulsutflykten till stranden på jobbet igår har jag fått en väldigt ful solbränna på de små områden som inte var täckta av tyg, dvs. nacken, nedre delen av armarna och urringningen. Nästippen bär även upp en missprydande rosa färg, sminket tycks dock ha "skyddat" resten av ansiktet. Väldigt ful och missprydande på min lakansbleka uppebarelse, färgen är även mer åt det brända hållet än bruna och det gör inte saken bättre heller. Jag gillar inte brunt, jag vill vara blek men får jag välja är jag såklart hellre brun än rödrosa. Blir så sur på mig själv, alla andra dagar har jag noga smort in mig med solkräm men efter det konstanta regnandet har inte utflykterna varit många på jobbet och vem behöver solkräm då? Jag tänkte liksom inte till igår morse (jag började jobbet halv sju och gick upp kvart i fem, vem sjutton är vaken och fungerar ordentligt vid den tiden?). Damnit.

Jag har aldrig direkt gillat solande, är för rastlös för att steka mig i solen och gillar att vara blek (it matches my shoes). Att hålla mig borta från malignt melanom (far skrapar ständigt av fläckar i förstadiet hos doktorn, jag börjar få mer leverfläckar, you do the math, riskerna är troligtvis högre för mig, än gemene man, om jag aktivt solade), att skona min hud från för tidigt åldrande (rynkig orangebrun hud som är helt sönderbränd är ingenting för mig) och att bygga vidare på min children-of-the-corn-bleka-look är bara plus i kanten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0