The Rants And Moans Of Negative Nancy

Släpade mig hem med sömnen tung i ögonen och väl inne på gården välkomnas jag av en angenäm syn: en kraftigt överviktig kvinna står mitt på gräsmattan och utför (enligt en lekmans uppfattning) en smått efterbliven variant av tai chi i slitna velourtofflor och kofta. Naturligtvis har jag ingen aning om vad hon egentligen pysslade med, men det såg synnerligen underhållande ut, dock är jag på ett humör idag som inte kan räddas av någonting annat än en natt av ostörd törnrosasömn så jag puttrade vidare in i värmen. Jag vaknade på helt fel sida idag och som vanligt kan jag inte ha en "dålig" dag utan att falla in i en mycket missklädsam butterhet som jag spenderade större delen av mina ungdomsår i. Jag skulle vilja att saker och ting har förändrats men troligtvis inte: jag fräste åt folk på bussen idag precis som på den gamla goda tiden, jag var helt klädd i svart (black is never out) och hade Nirvana (gamla Kurtan är bäst på ångest) i öronen. Den enda skillnaden är egentligen ljusare hår och diverse linjer i ansiktet som uppkommit på sista tiden och mycket mindre eyeliner. Skönt att veta att ingenting har förändrats.


Nirvana "Heartshaped box"