Puckade människor förpestar det offentliga rummet
Man kanske vaknar på rätt sida och hinner äta frukost utan att bli försenad till förbestämt möte men det finns ingenting som sänker humöret snabbare än att behöva röra sig bland folk. Jag har tidiga planer på att bli eremit. Folk lusar ner kollektivtrafiken och far över gatorna som en svärm gräshoppor. Pff.
Topp tre today:
- Killhopar som maskulinar sig i grupp och pratar och kommenterar en på ett annat språk utan att inse att kroppsspråk och mimik är mer talande än om en liten portabel tolk hade suttit på min ena axel.
- Barnvagnsmaffian som blockerar spårvagnar fem och fem. Säkerhetsföreskrifterna säger max tre men har man barn kan man inte räkna.
- Kollektivtrafiken som aldrig, aldrig, ALDRIG kan komma i tid. Även om alla människor på jordens hölls gisslan och jag riktade en pistol mot Västtrafiks vd:s huvud skulle inte en enda jävla buss kunna komma i tid!
Saturday I go crazy
Bangade Nocturnal idag trots forntida minnen om att det stället rockar fett (haha) efter att antal öl. Var nästan sugen men gav efter för pizzan som lockade mera. Bakfylla imorgon är dessutom inte möjligt då jag ska till K och hälsa på min darling Keiko i sitt nya hem. Insiderinformationen är att K är kär i sin nya kisse som blir mucho bortskämd. Vad mer kan man begära?!
Inser precis att jag bangar FPP också trots japantema och strippshow men det förstod jag redan i veckan att jag inte skulle orka med. Det här med att bli gammal och trötter är skittråkigt.
The Hootchy Kootchy Club
...Var en jävla hit!
Vad jag önskar med hela mitt svarta (haha) tickande hjärta att en sådan klubb skulle finnas i Göteborg också. Det sjukt roliga i att kunna klä upp sig lite retro/ vintage till ett ställe som i sin tur spelar gammaldags musik med en helt underbar konferencier (i en blå glittrig bunnysuit med genomskinliga strippskor) och otroligt vackra burleska dansare var nästintill obeskrivligt. Blev alldeles till mig över kabaresångerskan som växlade mellan att sjunga på franska och tyska, ja jävlar vilken kvinna!
Dubbelakten med de två amerikanska dansarna som ägde strippstången just blew me away. (Yeah Im in love!)
Njöt otroligt mycket att få se en bunt vackra självsäkra kvinnor uppträda med kvinnliga normalt kurviga kroppar. Den energin de utstrålade var otrolig!
...När de klättrade upp och ner för varandra ovanpå stången i sina glittriga dräkter förbannade jag kvinnan uppe i himlen (Barbro) som inte gett Göteborg fler tillfällen att njuta av sådana här kvällar.
Gjorde mitt bästa för att försöka njuta av det rosa bubblet (aldrig gillat det tyvärr) och att åtminstone försöka få det att se ut som jag dansade swing (HAHA). Johanna och jag försökte t.o.m dansa pardans och som vanligt dansar jag hellre än väl men fuck vad roligt jag hade så vem bryr sig?!?!
Gravity Plays Favourites
Fotona tillhör: Automated Alice
Friday I'm in love
Ikväll blir det fest. Är på jättebra humör men inser misstaget med att ta ett träningspass efter skolan och innan en utekväll. Är grymt trött och seg. Mat gjorde det snarare värre än bättre. Men man lär väl av sina misstag.
Or not. Who knows?!
Observerade idag att hälften av de som tränar verkar spendera väldigt mycket träningstid på att socialisera. Dvs. snacka bort tiden, gärna sittandes på maskinerna som man vill ha. Är jag den enda som trivs med att träna ensam?
Jag blir för trött, svettig och koncentrerad för att kunna upprätthålla en konversation.
Rättelse: Blev lite fel igår också ang Stureplansprofilerna, de har alltså inte dömts i HD och förhandlingarna i Hovrätten pågår och inleddes idag. Hursomhelst.
...Läste också att kvinnans skador b la bestod av bortslitet hår och att hon trots upprepad läkarvård har haft problem med kraftiga blödningar efter våldtäkten....
Stureplansvåldtäkterna
Metro har idag med en intervju med en av de anklagade Stureplansprofilerna. Jag antar att hans syfte är att försöka "rädda sitt rykte" eller få ut hans version men jag skulle inte påstå att han lyckas vidare bra.
Sms:en som utväxlades herrarna emellan dagen efteråt tas kort upp i artikeln men finns i sin fulla version på internet:
"Vi berätta inte det med X för någon. Men fan vad Gött det är förnödering. X är vår gängHora och så ska det vara."
"Tyst som i graven ha ha. Ja hon är underbar."
Killen (21åringen) försvarar detta med:
"Det är ett privat språk som jag använder med mina kompisar, som inte betyder exakt vad det står ord för ord. Skulle man läsa vår smshistorik skulle man fatta att hora används så ofta att det inte får någon laddning."
Yeah okej, skämtsam jargong vänner emellan kan bli grov och skämtsam men jag köper inte argumentet därför att:
1) Skillnad på att skämta vänner emellan och att använda ett grovt språk om en annan, tredje person. Visar snarare på en ganska sjuk kvinnosyn.
2) Det relevanta är väl inte att kvinnan refereras till som gänghora utan att killarna kommer överens om att tiga om det. Sex mellan tre vuxna i samförstånd är väl knappast något man måste tiga om?!
Det markerar en viktig sak. Att killarna redan här är medvetna om att de gjort fel.
Och det som är grymt relevant är väl också att det styrkts (medicinskt) att kvinnan utsatts för sexuellt våld. Domen från tingsrätten lyder:
"Vid undersökningen konstaterades att målsäganden företedde tecken på våld mot ansikte, huvud, armar, bål, underliv och ändtarm..."
Tydligen ska en fjärrkontroll förts in i flickan underliv? HALLÅ?!
Min personliga favorit är när killen förklarar i artikeln:
"Jag tycker inte att vi var aggressiva. Vi hade sex som innebär att man har slag på rimpan och att man har hårdhänt sex. Det är inte aggressivt för mig. Aggressivt är när man vill någon illa."
Slag på rumpan ger knappast skadorna som radas upp i domen från domstolen. Aggressivt sex är det väl ganska klart att de haft annars hade väl flickan ifråga inte haft några skador?!
Dessutom blir jag så jävla trött på hela den här debatten för att folk inte förstår att friad i rätten inte per definition innebär att man är oskyldig.
Har inte vi alla sett tillräckligt med amerikanska polis/ advokat/ brott-serier för att förstå att teknikaliteter kan få den mest härdade brottsling friad?
(Ja, jag förstår skillnaden mellan svenska och amerikanska rättssystemet, försöker bara göra en talande liknelse.)
...Att man dessutom frias i en instans (HD) och inte i en annan (Tingsrätten) handlar ofta om olika tolkningar om lagen som kan gränsa till varandra.
Dessutom är svensk lagstiftning gällande våldtäkt och andra sexuella brott inte särskilt trevlig. Samhällets vidriga attityd är än värre. Ser på flera hemsidor när jag googlar "Stureplansprofilerna" att en grupp människor tycks tro att kvinnan gör detta för mediauppmärksamhet.
Ja, verkligen, för det är verkligen en jävla status i att bli utpekad som våldtäktsoffer. Rätt ofta är det de våldtagna kvinnorna som utesluts ur samhället och utsätts för förtalskampanjer (även om gärningsmännen döms). Jag tror knappast att kvinnan skulle genomgå en rättegång och det som det innebär pga hon skulle vara mediakåt. Dessutom om hon är så jävla mediakåt varför saknar jag henne utfläkt i massa artiklar om dittan och dattan?
Oftast kommenterar hennes advokat åt henne då kvinnan själv har avböjt att kommentera eller så är enstaka citat med.
Jag önskar att många kunde läsa upp sig på problematiken kring sexuella brott. Att våldtäkt ofta är ett maktmedel för män där många inte ens får utlösning. Det handlar alltså om makt, skeva syner på sex och kvinnor inte om en puckelryggig man som är utstött från samhället som bara får knulla om han drar in flickor i buskar.
(Oftast, endast 10 % av våldtäkterna sker utomhus, endast 20 % av alla våldtagna våldtas av en för dem okänd).
Det ÄR för jävligt att lagstiftningen ser ut som den gör, det ÄR för jävligt att dessa killar går fria och det ÄR för jävligt att alla gömmer huvudet i sanden och tycker att såvida inte kvinnan helst dör på kuppen försvarandes lem och fitta så kan hon omöjligt blivit våldtagen för riktiga kvinnor har värdighet och kurage nog att alltid slåss, att bitas, att vara blodiga och sönderslagna och riktiga kvinnor väljer hellre döden eller så är de bara osäkra på i vilken säng de legat i.
...Nämnde jag att det bara är ärbara kvinnor som får våldtäktsmän fällda? Alla oskulder kan alltså andas ut.
(Letade som satan efter domslutet från HD på nätet men hittade nada. Någon som vet om en eventuell länk?!)
Källor: Metro 070927, Katarina Wennstam "Flickan och skulden", Josefin Grände "Våldtagen?"
...Lika bra att lista källor innan någon näsvis besserwisser sticker upp näsan och påpekar att allt naturligtvis måste vara taget ur luften.
Anorexia har ALLT med mode att göra!
Hur har man kunnat undgå nedanstående annons?
Jag tycker den är vidrig, helt jävla vidrig!
Men syftet är väl gott, (antar jag) dvs. att den används för att väcka debatt om modebranchens skuld till att allt fler faller offer för sjukdomen.
Har sett videoklippet på aftonbladets hemsida och kilckade idag in på en artikel som behandlade bilden. Zoomade direkt in på slutkommentaren i artikeln:
"Toppdesigner som Giorgio Armani, Domenico Dolce och Stefano Gabbana slår tillbaka:
- Anorexi har inget med mode att göra."
Det är ungefär på samma intelligensnivå som att säga att sjukhusbranschen inte har något med sjuka människor att göra. Anorexi är ju för fan mode! (Bildligt talat.)
Modeller svälter sig själv för att passa på catwalken och modeller dör på catwalken. Dö ung och lämna ett snyggt lik. Media kan inte riktigt bestämma sig för om de ska hylla det supersmala idealet eller inte.
Skvallertidningar är fyllda av artiklar som först fördömer pinnsmala kändisar (som Keira Knightley och Nicole Richie) för att i nästa sekund hylla dem i ett modereportage. (Helt rääätt look inför våren!)
Eller först hur man bygger upp självförtroendet och sedan hur man bantar fem kilo på en vecka. Jävla hyckleri!
Och det är ett jävla hyckleri av modebranschen att förneka att anorexi har något samband med mode. Det är bara att titta på ANTM och kolla när de går på go-sees och designarna nyper i deras obefintliga fläsk och säger att för catwalken är hon allt lite för rund för.
Let's face it, benknotor är inne och det är bara att lyssna på sin omgivning för att inse att vikten är allt människor tänker på. Hörde ett par gymnasietjejer diskutera varandras rumpor idag på ICA samtidigt som de köpte nutrilett till lunch istället för att äta på skolan.
Kropp är det enda som finns i folks huvuden. Tyvärr.
Foto: All over press
Har vi alltid haft sjuka skönhetsideal då?
Jag är benägen att säga ja med ett tillagt tyvärr.
1700/ 1800-talet var kvinnorna insnörda i korsetter och hade getingmidjor. Blekhet var också inne och kvinnorna åt kol och damm för att se så sjukligt bleka ut som möjligt.
Ett par lekmannareflektioner är dock att kvinnors ideal generellt verkar bygga på ansträngning. Bantning, träning, sminkning, höga klackar. Bilden av en "stark" kvinna är en kvinna som knappt kan gå och som måste bättra läppstiftet varannan halvtimma.
Vad vi uppfattar som åtråvärda och maktfyllda kvinnor är femme fatales som styr med kropp och byst i.
Som om starka kvinnor inte kan vara starka utan alla attiraljer.
För då är man flata och då vill ingen man ha en och att vara attraktiv för det manliga könet är viktigare än att andas för syre bekräftar en inte och syre ger en ingen status (det är INTE status att vara singel) och syre ger en inte barn.
Gym-etikett
Gymmade imorse (tidigare än vanligt) och var väl inte superpepp i ärlighetens namn. Körde lite hårt på benen förra gången och innanlåren värkte. Men trägen vinner så att säga. Humöret var alltså inte på topp från början och sämre blev det.
Hursomhelst, på dagarna är det lite mindre klyschig gym-musik i högtalarna än på eftermiddag/ kvällen. Dvs remixarna är inte kung. Fortfarande vidrig musik (men inte lika illa som på spinningpassen.) I will survive.
...En tanta tyckte tydligen att hon ville råda bot på detta och hookade fast sin mobil på bröstet och satte på sin egen musik. Så istället för att vi andra stackare ensidigt plågas av musiken som kom från högtalarna störs vi också av hennes egna oljud. Så jävla skitigt av henne!
Blev fly förbannad för jag kunde inte koncentrera mig alls efter det och vart jag än gick hördes bara ett jävla brus. Förstörde hela dagen.
...Om det är en sak som borde raderas ur den teknologiska historien så är stunden när någon kom på att mobilen kunde användas som bergssprängare. Överallt spottar människor ut sin musik (gym, spårvagnar, hållplatser, affärer, etc.) utan den minsta hänsyn. Jävla påhitt!
...Jag önskar att jag var åttio så jag kunde komma undan med att käppa till deras telefoner.
Avmaskning
Avmaskade katterna idag. Gick bra med de två första men lillkattan blev helt hysterisk. Tog oss två försök innan vi gav upp och då började hon springa runt helt panikslagen i lägenheten. Till slut sjönk hon ihop i en hög och började andas väldigt kraftigt. Mitt hjärta höll på att gå sönder när jag satt brevid henne och strök henne försiktigt över ryggen. Minstingen min var hemlös när jag hittade henne. En benig smutsig kattunge som hoppade rakt in i mitt hjärta. Med tanke på hur extremt skygg hon var i början samt hur panikslagen hon blev (och blir) inför barnaröster och barn så har hon nog inte haft det lätt som liten.
...Det gör så ont i en att hon måste genomgå detta men också att ett år av omhändertagande, mat, kel och kärlek inte kan radera vad hon råkat ut för som liten.
Gother hör inte hemma på skolfoton...?!
Läste i City idag om en ung kille med alternativ stil som inte fick vara med på skolfoton pga att det var fotografens policy att alla som är med på skolfoton ska vara identifierbara pga att skolfoton är en allmän handling.
Eh jaha?!
Sedan när hindrar linser, vitsmink och ögonskugga identifiering?
...Isåfall får nog alla brudar uteslutas från skolfoton så spacklade som vi är.
Tycker verkligen att rektorn, som kommenterar, sätter foten i röven på sig själv när han menar att trots hela klassen helt klart kunde identifiera pojken (och också rektorn) så brukar ju faktiskt inte killen sminka sig med en stjärna runt ena ögat och det försvårar det hela.
...För att rektorn och fotografen lider av grov närsynthet?!
Såvida inte stjärnan ifråga är en halv kvadratmeter stor och gjord i latex och hänger över hela hans ansikte (vilket inte är fallet då killen är med på bild i artikeln) var det den mest dumma anledning i historien varför en kille inte får fotograferas med sin klass.
Rektorn fortsätter med att sänka sin trovärdighet genom att säga att folk med sjalar som täcker ansiktet (av religiösa skäl) inte heller får vara med på skolfoton men tillägger att dessa ändå inte brukar vilja bli fotograferade. ...Say what?!
Kommer ihåg mitt eget skolfoto i trean där jag är pinsamt svartspacklad och sitter med en tjejkompis i knäet och vi är handklovade i varandra. Åtminstone en av mina andra klasskamrater har en sjal över ansiktet och resterande roliga hattar och mössor. Ah those were the days...
The bringer of shoes
Efter jag ätit resten av min frukost ska jag bege mig hemåt (sov hemma hos m). Idag är en lycklig dag för UPSkillen kommer med mina skor, mindre lyckligt är väl det faktum att jag åkte på tullavgift (som jag för övrigt aldrig gjorde när Fedex levererade). Men ändå, fyra fina stövlar och en ny fuskpälsjacka till samlingen. För en snuskigt billig penning också, trots tullavgift.
Bloggdesign
En vän till mig har precis börjat blogga (så smått) och han var helt clueless med utseende så jag pillade lite med hans bloggdesign. Jag är inte superbra och mac:en försvårar allting men jag tyckte ändå att den blev helt okej till slut:
www.boneshaker.blogg.se
www.boneshaker.blogg.se
När förhållanden tar slut 2007
Råkade ut för en otrevlig överraskning. Var hemma hos far igår och passade på att använda hans dator och ladda upp och bränna ut alla bilder från min mobil för min mac och min nokia hatar varandra. Var käck och viktig och brände ut hela min mapp och alla bilder och missade: ex is in the house.
Det första jag gjorde när det tog slut (på riktigt) med mitt förra misstag var att radera alla nummer från mobilen, radera alla bilder på datorn (min inte pappas) och telefonen samt kasta och förstöra alla andra påminnelser. (Jävligt synd att man kunde alla nummer utantill men det är en annan historia.)
Hursomhelst, insåg nu när jag meckar med bilderna att bilderna från pappas dator var de kompletta originalserierna som tyvärr TYVÄRR innehöll en viss person. Var inte direkt sugen på den påminnelsen. (Inte för inte jag ångrar, skäms för och önskar att jag kunde radera ett helt år ur mitt liv).
...När ett förhållande tar slut är livet jobbigt och ångesten på topp. Måste-listan har aldrig varit längre känns det som. Elektroniken gör inte saken bättre.
För om man är smart och klipper kontakten (snipp snipp) direkt som man borde göra (which you never do...), så gäller det att arbeta lite:
FAS 1
Man är inte helt olik en skör blomma och deppar. Antingen käkar man för mycket glass eller dricker som en tvättsvamp. Själv brukar jag köra en kombo.
- Radera ev bilder, söta hälsningar, och ändra civilstatus på alla communitys man är med på.
- Blocka vederbörande från ovanstående communitys.
- Radera nummer från mobil och snabbnummer på vanlig telefon.
- Radera bilder från telefon, kamera och dator.
- Se till att vederbörande person återgäldar tjänsten med att radera ovanstående från sina respektive saker.
FAS 2
Ilskan rinner till. Mat är inte längre intressant, alla män är svin och sporadiskt sex har aldrig låtit bättre. Arga samtal till eventuellt ex är inte helt omöjligt.
- Snacka skit på sin blogg och sprida dynga på communitys.
- Skriva upp vederbörandes mobilnummer på alla bögtoaletter norr om ekvatorn.
- Postorder-terror. Dvs. beställa allt möjligt i vederbörandes namn. (Finemangsidé snodd från Rocky, har aldrig testat den men låter helt jävla underbar.)
FAS 3
Livet är inte skit men livet är okej. Heter med fint ord: accepterande.
- Eventuellt upplysa vederbörande om att dennes mobilnummer bör bytas ut för att undvika kåtsamtal fem över midnatt varje helg.
- Minska ner skitsnacket på bloggen.
- Spionera på vederbörandes affärer på alla communitys (known to man...).
...Jag är iallafall smartare än en genomsnittsbjörn och vägrar tänka tilbaka på något som jag lämnat långt bakom mig. So pictures and memorys goes bye-bye.
Friday I'm in love
Med satans tandvärk och kasse med koskenkorva blandat med juice drog jag först igår till Martina för förfest. Därefter vinglade vi in till stan och träffade upp Cissy och Anette på Rockbaren. Efter ha segat i evigheters evighet kunde vi konstatera att Rockbaren äntligen bygger om sina toaletter på nedervåningen (about time).
Jag och M stegade in på stället förvånansvärt nyktra och det var antingen det eller det något starkare ljuset som gjorde att ställets skabbighet verkade extra uppenbar. (Who knows, really?!)
...Övergav skeppet (rb) för Dancing Dingo en stund efter midnatt och dansade bort åtskilliga kalorier och timmar (2) till gamla klassiker som Poison (kära gamla Alice) och Born in the USA (hederliga gamla Brucan).
...Vaknade idag utan bakfylla. It's good to be young...
Decameron - My shadow
När jag fortsäter det tidsödande arbetet med att lägga in alla mina brända skivor i datorn (bitchjobbigt när man måste fylla i låtnamnen för hand) upptäcker jag hela tiden massor med gammal och jävligt bra musik.
En gång i tiden hade jag kontakt över nätet med värsta strulflickan, vi snackade om dittan och dattan och bytte musik och jag fick ett par filer med ett band som heter Decameron. Blev väldigt förtjust, speciellt i en låt: Mistress of Sacrifice.
Helt underbar.
...Vet ingenting direkt om bandet förutom vad jag hittade nu på google: litet skitband som släppte en demo och en skiva och som inte spelar ihop och antagligen inte gjort det på ett jävla tag...
....Good song though...:
"She's got eyes like the starfilled skies
She said come to me I'll give you immortality
Her voice caress me like the wind in the trees
she is mine, I am hers to give"
Gymma
Idag är det tänkt att jag ska gå och skaka mitt fläsk på gymmet men måste ladda kolhydrater först. Gjorde misstaget att inte äta ordentligt innan förra gången och det fick jag betala på kvällen senare. Så, inget mera fusk.
Måste erkänna att jag trivs på gymmet grymt bra. För det första är det nästintill folktomt på dagen (innan tre) och det passar mig som hand i handske. För det andra är det inte fyllt av superfita inoljade träningsmonster till människor utan en rejäl blandning.
Efter ha sett en ung kvinna med en post-gravid-mage (lös hud, mörka bristningar) känner jag snarare att man blir av med eventuella kroppskomplex än skapar nya.
...Idag är det annars utgång som gäller, efter att K hämtat Keiko (ahh separationsångest) och sedan jävla massa öl med Martina.
Universitetsskadad
Man förvärvar många fina kunskaper när man studerar. Den mest användbara är ordbajsandet. Ge mig ett ämne, vadsomhelst och jag kan prata/ skriva i många timmar/ sidor.
Ytterligare en talang är att fejka kunskap. Dvs. att få det att låta som om man vet vad man pratar om. Fungerar bäst top-down, dvs. med någon som inte studerar så man kan slänga massa obegripliga citat och referenser runtomkring sig. Passar väldigt bra ihop med tysta reflekterande pauser och massor med komplicerade frågor som man helst ska svara på själv.
Hursomhelst, idag insåg jag också att man blir helt skadad av studierna också. Närvarade vid ett seminarium idag där vi i slutet fick en muntlig uppgift. Tillsammans skulle vi komma på ett förslag, X, och för att nå till X på ett smidigt sätt fick vi också en lapp som innehöll lite råd hur man skulle diskutera det i grupp samt lite korta självreflekterande rader som man skulle tänka över. (Detta för att komma till insikt om vilken roll man har i en grupp.)
...Paranoian i klassen ekade mellan väggarna. Att diskutera fram idé X verkade alltför lätt, vad var läraren egentligen ute efter?
Eftersom vi skulle reflektera över våra roller i en grupp måste övningen innehålla någon slags slutknorr som innebär att alla tvingas komma till obehagliga insikter om sig själva.
Misstänksamheten kändes alltför påtaglig. Vad var det som pågick?
Skulle han lura oss?
Skulle vi diskutera fram X och sedan få veta att vi är alltför lydiga som grupp?
Konflikter föder kreativitet, kanske gäller det att inte komma fram till någonting för att visa på hur starka individer vi är?
...Det sorgliga är att det enda vi behövde göra var att diskutera fram X och redovisa våra tankegångar. Allt det andra hade ingen annan innebörd än att det var menat som en hjälp på vägen...till X.
Tyvärr blir man helt knäpp av att saker är för lätta. Iallafall i skolan. Man vill gärna lägga tusen meningar i till synes enkla uppgifter och överanalysera precis allting som man kan lägga vantarna på.
...Vill ju helst skratta åt det för annars är det lite för sorgligt.
Utsatt för våldtäkt? - Josefin Grände
Beställde två böcker som belöning efter att jag gjort klart min komplettering som legat och släpat sedan förra vårterminen (skäms på mig!). Båda skrivna av Josefin Grände: "Utsatt för våldtäkt?" och "Jag kallade det aldrig våldtäkt."
Böcker som rör ett svårt område som alltför många människor vet för lite av. Folk som man pratar med har helt sjuka uppfattningar om vad våldtäkt är och inte är. Även ungdomar kan vara väldigt konservativa (...vad hände med den nya upplysta generationen?).
...Det började med att jag läste Katarina Wennstams böcker, "Flickan och skulden" & "En riktig våldtäktsman" och blev mörkrädd. Fortsätte och läste en avhandling av Stina Jeffner* "Våldtäkt typ" (som är en av Wennstams referenser i Flickan och skulden) och mådde illa.
* Stina Jeffners avhandling bygger på intervjuer med skolungdomar.
Kattan drar vidare...
På fredagen kommer K och hämtar upp lilla Keiko. Känns lite sorgligt att hon ska flytta men jag kan inte ha fyra katter (har ju redan tre). Hon kommer bli omhändertagen till tusen av K så hon får det oförskämt bra. Men visst har den lilla nästlat in sig i hjärtat på en.
...Känns otroligt bra att den här lilla historien får ett lycklig slut iallafall...Till skillnad från alla andra hemlösa katter som gömmer sig i skogarna runtomkring i Sverige...
Change - Deftones
Istället för att plugga (som jag borde) tog jag tag i att lägga in resten av skivsamlingen i datorn och hittade massor av musik jag inte lyssnat på evigheter (känns det som). Ovanstående låt är från Queen of the Damned OST som snurrade flitigt i skivspelaren för många vårar sedan. Helt jävla underbar. Får fortfarande rysningar...
You have always been my safe home*
Efter min morgonföreläsning vandrade jag först runt på dagen med Johanna och hittade en jacka (score!) och efter det åt vi lunch på Andrum för att sedan fortsätta hem till henne. Te och massa fotografier om svunna tider. Hennes fotolåda är full med minnen som jag helt glömt bort. På både gott och ont. Blev starkt påmind om att jag har väldigt underbara vänner (som jag tyvärr försummar ibland).
*Anthrax har sina höjdpunkter. Som den här låten.
Den som ger sig in i bloggleken får leken tåla
Läste en välkänd (åtminstone inom bloggvärlden) bruttas blogg som klagar över hur elaka kommentarer folk lämnar i hennes blogg. Eh jaha?
Skulle detta vara något nytt?
Människor är småsinta bittra svin som älskar att göra livet surt för alla. Och internet ger alla ett ypperligt tillfälle att ventilera sin ilska anonymt. Till saken hör det att tjejen i fråga har en väldigt öppen blogg, dvs man får veta väldigt mycket om henne och hennes familj samt hennes privatliv. Det är ju tyvärr det som gör en blogg framgångsrik i dagsläget, att berätta precis allt om en själv och sedan helst fota det. Är man dessutom någon som är lätt att hata så är saken biff och besöksantalet stiger i skyarna.
...Jag är ledsen gumman, men blottar man allt blottar man även strupen. Tyvärr...
Är det bara jag som reflekterat över att så många av alla bloggar som ligger ute är skrivna av tjejer? Bloggar inte pojkarna eller är deras skrivande bara helt ointressant?
Illa utrustad för vuxenaktiviteter
När man blir "stor" och pensionsparar samt köper disktrasor på regelbunden basis förändras också ens umgänge. (Rimligtvis.) Och jag är först ut med att erkänna att jag pallar inte riktigt det:
Jag kan vara skittråkig och ensidig. Och omogen.
Jag gillar inte att åka kors och tvärs över stan och testa nya matställen.
Jag hatar kräftfester.
Jag får andnöd (bildligt talat) på stora släktsammankomster.
Jag badar inte utomhus.
Jag gillar inte barn, att ha dem i min närhet ger mig utslag.
Jag tycker inte att dyra goda middagar ute är värd varenda krona.
Jag hatar paraktiviteter.
Jag orkar aldrig engagera mig i en eventuell pojkväns vänner. Mycket pga brist av intresse.
Jag orkar inte med vanliga uteställen med "vanliga" människor och "vanlig" musik.
Jag retar mig lätt på andras brister och fel och har svårt att överse med detta och se till helheten.
Jag klarar inte av att få i mig rödvin. Eller vitt vin. Vin överhuvudtaget går bort.
...Helgen har för övrigt tillbringats med för mycket snacks, för mycket medicin (är fortfarande sjuk) och ensamtid med min älskling. Våra födelsedagspresenter till varandra uteblev och istället köpte vi massor med mat och snacks och filmer och stängde in oss för att fylla våra hjärnor och magar med skräp...Underbart.
Silikonkonsekvenser
Fick en kommentar om vad jag tycker om silikon eller inte. Vet inte riktigt vad personen ifråga hade för motiv när denna frågade detta men det gav mig ett ypperligt tillfälle att spy galla.
Jag är EMOT bröstförstoringar. Inte därmed sagt att jag tänker jaga loss på alla brudar som nu väljer att fylla sin tuttar med plast men jag skulle hellre skjuta mig själv i pannan än stoppa in silkon i mina behag. Två eviga sanningar hindrar mig från att utsätta min bröstkorg för ifyllning:
1) Det enda som silikonbröst åstadkommer är att dra till sig gubbslem och minska känsligheten i brösten. (Hallå, erogen zon?!)
2) Ledsen folks, men det spelar ingen roll hur många gånger ni väljer att operera er för er egen skull. För varje Barbie-docka som vandrar runt där ute spär automatiskt på de redan sjuka kvinnoidealen som samhället är översvämmat av. Det måhända att man kan förändra väldigt lite, men det betyder inte att det man gör spelar ingen roll som helst - tvärtom!
...Silikonbrudar skapar alltså ett sug efter mer silikonbrudar.
Dessutom har jag förstått att kläder sitter sämre med ett par svallande E-kupor. Sorry. Om man inte är ute efter korvskinns-tajta-ser-ut-som-om-de-kommer-att-rymma-looken.
(Ja, jag är bitter feminist med små bröst som helst skulle vilja stympa alla riktigt kvinnliga brudar med stora pattar för kvinnlighet hänger på hur stora bröst man har så egentligen är jag inte ens kvinna utan bara en bitter liten man med bröstavund. There.)
Sickie
Sjukdomsutveckling:
Sveda i halsen->torrhosta->rinnande näsa(24/7)->skinnflådd näsa->hostar grönt i handfatet->allting på en gång.
Jag hatar att vara sjuk. JÄVLA SKIT!
Min astma kickar in som en död fisk på posten och helt plötsligt har jag lika höga energinivåer som en 90årig gammal tant. Det enda som fattas en gammal käpp och ett par ungar jag kan vifta till.
Working 9 to 5
Jobba natt kan vara kul, och lite ensamt, men framförallt lugnt och skönt. Men inte när man är sjuk.
To make it through the night:
...Treo
Alvedon
Bafucin
Vaporub (luv it!)
Filmer (lånade av syrran): Walk the Line, Brokeback mountain
Mjuk go mössa på huvudet
Snodda pojkvänstrumpor på fötterna
Dubbla tröjor
Sjuk
Svider som fan i halsen och jag knarkar Bafucin. Måste ta mig till jobbet idag och jobba natt. Tycker egentligen att jag redan ansträngt mig nog i dag:
- Tog mig i kragen och gick till seminariet i skolan idag. Gick bra. Svamlade massor. Lät nog hyggligt påläst.
- Åt lunch med älskling. Eller ja, milkshake är lunch.
- Hem och konstra med företag som vägrar sälja skor till mig och A. Men jag SKA ha dem.
- Pratade med bank. Inget fel på mitt VISA eller adressregistrering minsann.
- Mera ilskna mail med företag.
- Skaffade Paypal för att försöka betala på det sättet.
- Måste vänta för att kunna verifiera Paypal.
- ....somnade. Vaknade. Drack te och åt nudlar till middag. (Jag har INGENTING hemma förutom typ Tryffel, kolaströssel - rester från födelsedagsfika i helgen - och kattmat.).
...And yeah: knäckebröd, men vem äter knäckebröd när man har ont i halsen?
Jävla skit
På något sätt har ett visst företag bestämt sig för att hata mig. Har beställt från de flera gånger innan utan problem men helt plötsligt ville de inte ta mitt VISA och då använde jag min pojkväns och de nekade även det. (Med hänvisning att adressen jag angett inte är samma som min bank har listat för mitt kort...Men näha, varför fungerade exakt samma uppgifter innan då?).
...Hursomhelst, trots att de inte vill godkänna köpet den här gången så drog de ändå pengarna. JÄVLA SKIT!
Så nu kommer det antagligen bli en jävla massa krångel fram och tillbaka som kommer sluta med att jag INTE får några skor.
Vilket är jävligt synd för jag älskar alla skor som jag beställde och de är riktigt billiga och jag vill verkligen ha dem NU!...
Födelsedag
Kompisen jag skulle gå och spinna med igår sket i det så jag sket i spinningen när jag väl kom dit. Tog det som ett ypperligt tillfälle att testa maskinerna i gymmet. (Måste säga att rodden hittills är min favorit.) Hursomhelst, medan jag sprang runt såg jag in i en sal där folk hoppade omkring och det såg intressant ut. (Bodystep med MRL). Ska testa det nästa gång tror jag. Funderar på en omgång bodypump också någon gång i veckan.
Och idag är det dagen D. Födelsedagen. Snart är man hälften till femtio. (Usch). Känner mig dock inte särskilt nojig, jag antar att det kommer vid 25, eller 30. Ve och fasa.
Planen idag:
- Åka in till stan och plugga.
- Möta upp älsklingen.
- Åka hem till far och förbereda tårta och fika.
- Vänta in syster och farmor och farfar.
- Moffla tårta och få presenter.
- Åka hem och beställa obscent många par skor. (...nästan bästa saken på hela dagen!)
Måndag
Idag kändes det verkligen att det var måndag när jag släpade mig till skolan för en föreläsning. Ville inget hellre än att ligga kvar i sängen. Tröstshoppade lite kläder sedan efteråt. Fick ett presentkort av M:s föräldrar i för-födelsedagspresent. Lovely.
...Mer träning inbokad ikväll. Och lite plugg. God. Har ingen lust med någonting. Åt osttoast till lunch med M och ska försöka sova lite nu...
Pirate look a likes
Alltså, det är helt otroligt men det glider runt en massa killar på stan i samma outfits som Depp i PotC. Visst, Depp är het med stort H men det är mimiken, kroppspråket och de roliga citaten som gör honom oslagbar. Inte kajalen, sjalen och det otvättade rufsiga håret - som på egen hand bara är lite, hm, smutsigt.
Dessutom, det är Depp vi snackar om, han är het, i vadsomhelst (nästintill). Man kan ta bort all rekvisita och man blir inte besviken. Men när det kommer till alla kopior, well, eh no.
En del brudar verkar dock falla för det. För de skrangliga kajalbärande pojkar som jag sett vandra runt i detta har oftast en brud under armen med ett stort leende på läpparna. Shit, detta måste vara värsta Eureka (!) för den manliga befolkningen. Ungefär samma känsla som vi tjejer har inför rakhyvlar, läppstift och push up bh:ar.
Som brud är det lätt att vara het (...åtminstone halvhet) på krogen även om man är jävligt plain (eller ful) annars. Visar man en hint av tutte, har glansiga röda läppar och släta ben kommer man jävligt långt.
Uppenbarligen kommer man också ganska långt med kajal, stripigt hår och bockskägg som kille. För let's face it, tar man bort allt detta återstår bara en ganska mager (alla som jag har sett anamma denna look har varit pinsamt magra) pojke med otvättat hår och en buske på hakan.
På exakt samma vis som man utan läppstift, push up och rakhyvel är en vanlig tunnläppad kvinna med en lesbisk sommaräng på smalbenen.
Kan dock medge att jag tycker det är asfult. Riktigt fult faktiskt. Och ansträngt!
Att plocka bitar ur olika stilar kan vara substilt och snyggt men att kopiera hela grejen rakt av (pirat-looken all the way känns också jävligt malplacerad utanför filmduken och maskeradfesten) är bara fantasilöst. Och fult...Nämnde jag att jag tycker det är FULT!?? Skärpning för fan.
Liseberg
M:s föräldrar var i stan och bjöd oss på en heldag på Liseberg:
- Kände mig äldst av alla. Det var fullt av småglin och tonåringar. Fy fan!
- Alla dessa jävla köer. Seriöst, hur mycket hinner man egentligen åka?
- ...Det var dock jävligt kul i slutändan, länge leve Balder, Rainbow och Kulingen!
- M vann stjärnvinsten på snackshjulet. 4.55 kg snacks tyngre på första försöket. (Sedan vann han även på Twisterhjulet på samma nummer)
- Spelade på nallemaskinerna, försökte låtsas att jag bara ville vinna lite nallar till katterna men var lite för "in to it" för att den ursäkten skulle fungera.
- Man ska äta tills man mår illa när man är på Liseberg: veggie-meal på BK, sockervadd och våffla med sylt och glass!
- Okej, efter att min sits på *attraktion X* var lite lös (no it's not all in my head) nojade jag skitmycket över att allting vi åkte skulle gå sönder.
- Följde barndomstraditionen och vandrade hem med en gigantisk klubba (...som jag antagligen aldrig kommer äta upp).
Keiko
The devilcat antastar matte som försöker surfa. Snart flyttar hon hem till sin nya adoptivmamma: K.
The pin-up sensation the shocked the nation.
J kom hit och gullade med katterna och jag bakade brownies som hon, jag och pojken min åt medan vi drack te och tittade på The notorious Bettie Page (en filmatisering av hennes liv). Har riktigt ont i magen efter all choklad (var duktig och täckte browniesarna med glasyr) men det var lätt värt det!
Bettie page - The pinup Queen
I'm a survivor
Är pinsamt otränad men pallade ändå hela passet och jag behövde inte använda akutmedicinen och bara det är ju skönt. Roligaste var väl ändå när jag skulle gå in och drog kortet och maskinen (bokstavligen) skällde på mig. Hade ju glömt ta foto men det fixade jag efter träningen. Genomblöt av svett och rödbeteröd i ansiktet, man vet väl när man är snyggast!
The pain, the PAIN.... ARGH
Förbereder mig inför hur jag kommer låta ikväll och morgondagen. Har slängt i mig frukost, jävligt fattig sådan dock, behöver handla NU samt pratat med Martina och bokat pass på gymet. Dags att inviga kortet alltså. Fasar inför träningsvärken som kommer uppstå för jag är pinsamt otränad men känns skönt att äntligen ta tag i detta.
Martina föreslog spinning och även om jag har fasliga minnen från gymnasiet när jag en ynka gång gav mig på detta så tänkte jag bara "Why not?!". Hela den här grejen är ju helt ny för mig och väldigt 'out of character'. Så varför inte bara köra på?!
Först en rundtur och sedan 45 minuters helvete - Here I come!
Mental note: Slarva INTE med medicinen idag!
It's a mans world, för att citera kära miss Cherry.
Läste GP på jobbet (noggrannt) för att få tiden att gå och lusläste artikeln med rubriken "Skev fördelning på högskolan" (...som jag inte orkar länka till för jag skyller på min lata mac som krånglar till allting). Hursomhelst, Maj-Lis Sjöbäck, utbildningsdirektör på lärarprogrammet tror att killarna inte är intresserade av läraryrket på grund av att det betraktas som ett lågstatusyrke och fortsätter:
"Vi måste arbeta med att få bort den stämpeln. Män är viktiga i skolan, elever behöver få manliga perspektiv och manliga bilder."
Eh, ursäkta mig Maj-Lis, det enda som förmedlas i skolan är ju ffs bara manliga perspektiv!
Istället för jämlikhet och variation har man kvinnodagar i skolan. Jag kan rapa upp flera studier som granskat läroböcker och hur överdrivet överrepresenterade män är i böckerna. Hur könsroller och stereotyper fortfarande finns kvar i bilder och texter i skolböcker. Hur pojkarna tar mest plats i skolan och dessutom uppmuntras till detta. Att varje tjej i skolan får genomlida att tafsas på och kallas hora.
Jag förstår vad Maj-Lis försöker få fram, jag tror att varje arbetsplats mår bättre av en 50/ 50 fördelning mellan könen. Balans är bra!
Men fan vad jävla klumpigt hon uttryckte sig då!
...Manliga jävla perspektiv är väl det minsta eleverna behöver och som om man måste ha en snopp för att bara prata om vita män på alla jävla lektioner.
Vad Maj-Lis kunde och borde ha sagt:
"Överrepresentation av något kön ger inga gynnsamma effekter och jag tror att dagens elever skulle tjäna på en lärarkår med jämn fördelning mellan kvinnor och män."
Det finns inga intressanta bloggar längre (?!)
Flera av bloggarna jag läser regelbundet har börjat förfalla. Ungefär som när människor man bara är tillfälligt bekanta med börjar visa sina rätta färger och man inser att de inte matchar med ens egna. Intresset har falnat och jag tycks inte kunna hitta några ersättare. Tyvärr.
...Antingen bloggar alla om mode eller om mer mode eller om barn och mode. FFS!
Jag förstår inte ens hur folk orkar göra sig i ordning supermycket varje morgon, fota resultatet och hinna blogga om detta innan de går till skolan/ jobbet. Vem orkar också lägga ner kraft i sin outfit varenda jävla dag?
Försover dessa människor sig aldrig? Vaknar de aldrig på fel sida av sängen och har en mysdag med skabbkläder och mössa istället för att fixa frisyren?
...Såg förresten de två första avsnitten av Heroes idag och yes I am hooked. Give me more NOW!
Kvinnosmärta
Helvetets alla kval stavas m-e-n-s-v-ä-r-k! Jävla skit!
Försökte bota det med choklad men det slutade mest med att jag kände mig proppmätt och fet. Önskar att man kunde ta ett piller mot alla humörsvängningar och övereaktioner som bara poppar fram. En marginellt liten del av min tid önskar jag att jag vore man.
...Nu har en av mina lappar blivit nedriven igen, satans jävla människa som inte kan hålla fingrarna i styr. Och varken ungarna eller ungarnas föräldrar har hört av sig. Verkar som om kissen får flytta hem till K.
Skolstart
Terminsintroduktion idag. I stort sett värdelös för all information har man redan hört tusen gånger. Men om man bankar in det kanske det fastnar.
Går ju en speciell övergångskurs nu i och med GU:s övergång till Bologna. Känns lite hafserafsigt men vi blev informerade idag att det inte utgått några extra pengar från regeringen för att underlätta övergången. Inte undra på att så mycket är trassligt och krångligt. Har insett att jag i nuläget (allra minst) har en kandidatexamen. (Eller ja, efter denna termin.) Känns bra och lagom värdelöst.
Efter skolan satt jag och H i Vasaparken och åt muffins och snackade massor med skit om allt möjligt. Skvallrade om halvnya klassen, om gamla klasskamrater och försökte fundera kring våra c-uppsatser (som ska skrivas efter denna 15 p:s kurs.)
Sedan gick jag till Lagehaus och köpte helt underbara presentpapper. Träffade på A i stan också och gick lite snabbt i affärer och handlade träningsbyxor. Pallrade mig sedan den långa (!) vägen till Life och tecknade medlemskap. Good times are acoming.
Sedan spenderade jag en ansenlig del av eftermiddagen och slog in alla gamla skokartonger. Jag har numera flera snygga förvaringslådor att fylla mina fina nya Billyhyllor med.
...I övrigt har jag inte fått något mera samtal. Vet inte om det var ett skämt (?!) eller om "kompisen" hade ett speciellt skäl till att inte vilja ringa. Förstår verkligen ingenting. Men det är en dag imorgon också. Kanske kommer det något mera samtal då.
Something fishy
Fick det här samtalet idag:
Jag: Hallå...
Barn: Du hade satt upp en lapp om en katt som du hittat? (Låter som en sjuåring.)
Jag: Ja...
Barn: Hur ser den ut?
Jag: Har du tappat bort en katt?
Barn: Eh ja, eller min kompis har det.
Jag: Din kompis? Eh okej, hur såg den ut då?
Barn: Svartgrå och den hade inget halsband.
Jag: Jaha, tja jag skulle kalla denna katt mera mörkgrå och spräcklig men alltså mitt batteri håller på att ta slut.
Barn: Vart bor du?
Jag: Eh jag bor här i Angered.
Barn: Jaha, är du hemma?
Jag: Nej jag är i skolan.
Barn: Aha okej men jag ringer senare.
Jag: Gör du det. Hejdå.
Samtal 2 (Inkom under författandet av inlägget.)
Jag: Hej.
Barn: Är du hemma nu? Vart bor du?
Jag: Jag tror att det är bäst att din kompis ringer mig.
Barn: Alltså hon står nära mig nu.
Jag: Hur gammal är du?
Barn: Jag är tio år och hon som har den är elva år.
Jag: Aha okej, du, jag tror att det är bäst att din kompis mamma eller pappa ringer mig.
Barn: Okej. Hejdå.
...Hela den här saken känns knepig men det kanske bara är jag som överreagerar. Får se om det kommer något mer samtal...
Shoppa på barnavdelningen
Jag gillar att läsa bloggar, både för att jag gillar hur folk skriver eller hatar det eller för att jag helt enkelt är nyfiken. Jag läser bloggar som behandlar olika ämnen och en del av de är modebloggar eller skrivna av personer som inkluderar mode frekvent i sina inlägg.
En liten tråkig sak som jag sett i flera återkommande bloggar (utan att nämna namn) är att flera skriver ut att de handlat på barnavdelningen. Gärna med foton och vilken (barn)storlek plagget i fråga är. Som om det är något att vara stolt över.
För det första är det jävligt störande att folk tycker att det är en bedrift att vara så smal att man passar i barnkläder. Ja, det är jävligt störande att vuxna kvinnor vill vara lika smala som barn.
...För det andra är det väldigt störande att det finns kläder på barnavdelningen som är vuxna människor vill ha på sig. Som om barn bara är små miniversioner av vuxna människor. Som om de behöver lacktights, bhtoppar och högklackat. Vidrigt.
