The Rants And Moans Of Negative Nancy

... Själv är jag ganska skeptisk och inkonsekvent.
När killar kommentarer "mig" och min rustning brukar jag oftast reagera med misstänksamhet eller inte alls. Det känns varken smickrande eller bekräftande när en man låter blicken glida längs kroppen och kläcker någon komplimang. Det känns oftast sliskigt, för sakerna som jag älskar att klä mig i (blont hår, rött läppstift, högklackat) förvandlas till sexuella symboler och jag känner mig allt som oftast obekväm. Kuksugarlugg, knullmun och bimbohår. Associationerna är inte smickrande.

När det kommer till tjejer blir jag dock nästan alltid smickrad. Jag erkänner genast tjejens förmåga att i sin tur erkänna min ansträngning, vilket är vad skönhet är: ansträngning. Och det är oftast detaljerna som kommenteras av kvinnor: den lockade luggen, skorna, ett nagellack eller en ögonskugga. Det är fejk förstås, det är material/ saker som jag bär, förändrar eller kletar på, inget är "äkta" och jag älskar det. Äkta är, i min åsikt, oftast maskerat fejk. Man ska sminka sig naturligt utan att ens tänka på att det fortfarande är fejk, bara lite mindre uppseendeväckande. Men varför vara tråkig?!

I slutändan handlar det väl om att jag mer "litar" på att tjejers kommentarer/ komplimanger inte är något annat, utan bara en komplimang, utan förväntan eller baktankar. Vilket antagligen inte är sant överhuvudtaget men jag hoppas på motsatsen.