Kvinnogriseri
Den ensamma fallosen skriven av Anja Hirdman är en sällsynt bra bok. Jag köpte den för uppsatsens skull men den är värd sin vikt i guld. Den tar upp ett fenomen som jag även tagit upp innan: kvinnogrisarna!
Female chauvinist pigs: Women and the rise of raunch culture (av Ariel Levy) var boken som jag läste och som uppmärksammade mig på ett fenomen som jag hittills inte satt ord på ordentligt.
Önskan att bli en del av den manliga överordningen (eller gemenskapen) skapar en anpassning till hur man upplever att manlighet manifesteras. Två viktiga saker blir relevanta när man försöker närma sig "manlighet" som begrepp: den manliga blicken och att manlighet först och främst inte är kvinnlighet, dvs. en viktigt utgångspunkten för "mannen" är att han inte är "kvinna". Att betrakta kvinnor och bedöma de är en viktig del av anpassningen, pga. att "mannen" är en betraktare och bedömare medan "kvinnan" poserar och söker bekräftelse - hon vill bli betraktad för hennes värde ligger i mannens bedömning.
Känslomässig distans är ett bevis på att "mannen" inte är kvinna så därför blir det one night stands viktiga. Att titta på porr och gapflabba och kommentera bröst och underliv är viktigt för att bli en av grabbarna. Att ständigt utvärdera kvinnor i omgivningen är viktigt och absolut inte en "naturlig" kvinnlig egenskap när bedömning är "mannens" exklusiva rätt. Män är inte intressanta att titta på och en viktig del av den moderna kvinnans sexualitet blir att uppfatta strippor, porrstjärnor och pornografi som spännande, roligt och intressant.
Boken tar upp massor mer och detta är egentligen en parantes (fast ändå inte) i boken men tankegångarna som Levy väckte med sin bok kom tillbaka. Och man känner sig så jävla snopen (iallafall jag) för man känner igen sig i så mycket. Som om det här med kropparna: om man nu kategoriserar sig som en heterosexuell kvinna, hur kommer det sig manliga kroppar inte är intressanta för fem öre? Varför är kvinnor, kvinnokroppar, bröst etc mycket mer intressanta när den manliga kroppen är den som borde dominera och toppa ens lista?
Ens läggning är ju hetero, dvs. attraherad av det motsatta könet. Om inte alla är bisexuella förstås? (Wishful thinking I think). Det är ju snarare så att vi lär oss att kvinnor är vackra, sexiga och föremål för dyrkan och lust medan männen är ganska osynliga i sammanhanget.
(Nu skulle jag dock kategorisera mig själv som mer flytande än "hetereosexuell" men jag tycker ändå att frågeställningen är relevant ur ett mer allmängiltigt perspektiv).
Böcker som ger en obehagliga insikter är bäst men ack så uttröttande.
Önskan att bli en del av den manliga överordningen (eller gemenskapen) skapar en anpassning till hur man upplever att manlighet manifesteras. Två viktiga saker blir relevanta när man försöker närma sig "manlighet" som begrepp: den manliga blicken och att manlighet först och främst inte är kvinnlighet, dvs. en viktigt utgångspunkten för "mannen" är att han inte är "kvinna". Att betrakta kvinnor och bedöma de är en viktig del av anpassningen, pga. att "mannen" är en betraktare och bedömare medan "kvinnan" poserar och söker bekräftelse - hon vill bli betraktad för hennes värde ligger i mannens bedömning.
Känslomässig distans är ett bevis på att "mannen" inte är kvinna så därför blir det one night stands viktiga. Att titta på porr och gapflabba och kommentera bröst och underliv är viktigt för att bli en av grabbarna. Att ständigt utvärdera kvinnor i omgivningen är viktigt och absolut inte en "naturlig" kvinnlig egenskap när bedömning är "mannens" exklusiva rätt. Män är inte intressanta att titta på och en viktig del av den moderna kvinnans sexualitet blir att uppfatta strippor, porrstjärnor och pornografi som spännande, roligt och intressant.
Boken tar upp massor mer och detta är egentligen en parantes (fast ändå inte) i boken men tankegångarna som Levy väckte med sin bok kom tillbaka. Och man känner sig så jävla snopen (iallafall jag) för man känner igen sig i så mycket. Som om det här med kropparna: om man nu kategoriserar sig som en heterosexuell kvinna, hur kommer det sig manliga kroppar inte är intressanta för fem öre? Varför är kvinnor, kvinnokroppar, bröst etc mycket mer intressanta när den manliga kroppen är den som borde dominera och toppa ens lista?
Ens läggning är ju hetero, dvs. attraherad av det motsatta könet. Om inte alla är bisexuella förstås? (Wishful thinking I think). Det är ju snarare så att vi lär oss att kvinnor är vackra, sexiga och föremål för dyrkan och lust medan männen är ganska osynliga i sammanhanget.
(Nu skulle jag dock kategorisera mig själv som mer flytande än "hetereosexuell" men jag tycker ändå att frågeställningen är relevant ur ett mer allmängiltigt perspektiv).
Böcker som ger en obehagliga insikter är bäst men ack så uttröttande.
Kommentarer
Postat av: Flunky
Ooh, ska lägga till den i min att-läsa-lista.
Gillar din blogg! Du verkar lika arg på samhället som jag och det gör mig glad.
Postat av: Nancy
F: You do that! Lite ilska är bra för magsåret!
Postat av: Aurosia
Tänkvärt inlägg.
"om man nu kategoriserar sig som en heterosexuell kvinna, hur kommer det sig manliga kroppar inte är intressanta för fem öre?"
Ptja, jag tror att det kan ha och göra med att vi kvinnor lär oss tidigt att jämföra oss.
Jag ska dock erkänna, nästan lite stolt, att jag bedömer män likväl. Mohahaha!
Trackback
